Vidare norrut

Allt som Hanna skrev om hände inte samma dag vi kom dit tack och lov! Det dyra vattnet var på kvällen när vi kom fram, och Eiffeltornet och det dagen därpå. Nåja.

Innan vi tog sats och gav oss ut i trafiken igen skulle Hanna bara in i en del affärer med uteslutande smink… Den ömma modern gick med henne och kände sig allmänt fel i dessa butiker. Jag lever ju mitt liv i stort sett helt osminkad – något de anställda där brukar ha lite svårt att förstå… Hanna köpte vad hon hade råd med (jag kan inte redogöra för vad…) och sedan träffade vi de andra som då hade stuvat bilen. Så var det då dags för Paristrafiken igen. Pust! Kyparen på gårdagens restaurang hade sagt att vi var verkligen ute i rättan tid för detta äventyr eftersom halva Paris var på semester! Jag vågar inte tänka på hur det är när alla dessa parisare är hemma…

Vi kom i alla fall lyckligt och väl ut ur Paris utan en skråma på bilen! Heja Eskil säger jag! Laura var inställd på Antwerpen – mest för att det där fanns ett Scandic. På lagom avstånd från Paris. Och belgisk öl… Detta hotell rekommenderas på stående fot! Fyra femtedelar av familjen intog poolen, men undertecknad försökte hitta några nyheter på ett begripligt språk. Inte så lätt. Det verkade inte ha hänt något alls i världen! Vid middagen lyssnade vi lite på det lokala språket i Antwerpen. Hmmm. Vi kallade det för flumländska… Och inte blev det bättre efter ett par öl heller. Fast de kunde engelska också tack och lov!

Med tanke på morgondagens ganska många mil försökte vi verkligen komma i säng i tid, men det blir bara svårare och svårare ju mer semester vi har. Fast det är väl det som kallas i-landsproblem.

Hem igen!

Vi har verkligen fått rutin på att stuva bilen! Under resans gång har vi provat ut det absolut bästa sättet att lägga väskorna, skorna, jackorna, badkläderna, pastan från Italien, vinet från Sven och allt annat. Vi kan precis få in lite marsipan också!

Framåt marsch mot marsipanbutiken! Hanna var ganska seg och undrade om vi verkligen måste detta också, men hennes grymma föräldrar insisterade. Hon förstod oss när hon varit därinne en liten stund… Vi tittade naturligtvis på porten också för att se så bilden på marsipanförpackningarna stämde…

Efter lätt lunch och glass satte vi oss i bilen för att köra den sista biten på resan. Den förlöpte utan några större problem. Lite köbildning innan färjan i Puttgarden, men på det hela tagen har vi varit förskonade från stau. Detta var första gången det verkligen stod helt stilla bitvis! Jag var inställd på värre!

Så kom vi hem! Tänk att det alltid är så skönt – hur bra man än har haft det! Vi tömde bilen för sista gången, och kastade oss ut i trädgården. Poolen behövde kollas och det behövde vattnas lite här och var. Vad vi än har till middag i morgon blir det en sallad med sockerärtor till! Det finns många, och de är goda!

Hur ska jag nu runda av detta? Vi har haft det helt fantastiskt!!! Tänk att inget obehagligt har hänt! Ingen har blivit rånad, alla mår bra, bilen mår bra förutom ett stenskott, och vi har upplevt hur mycket som helst! Vi kommer aldrig att glömma denna smått vansinniga turné! Jag måste säga att det har varit förvånansvärt gnisselfritt när vi har suttit alla fem i bilen så länge, och det ända lite tråkiga är väl att vi inte fått några stämplar i passen.

På 13 dagar har vi alltså varit i: Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern (om än bara 20 min), Österrike, Slovenien, Italien, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland igen, Frankrike, Belgien, Holland, Tyskland igen(!), Danmark och tillbaka till Sverige.

Det ser inte klokt ut när jag ser det så här! Den noggranne kanske undrar om jag missade Luxemburg, men det gjorde jag inte. Vi tog en familjeomröstning, och var rörande överens om att skippa en omväg på en timme bara för detta lilla land.

Nu vet jag inte om Erik går och hämtar öl så vi kan skåla för att allt har gått så bra, men jag hoppas det. Det kommer att ta ett tag att sortera alla intryck tror jag. Vi kan nig inte ta in något mer alls, så det blir perfekt att dra igång tvättmaskinen i morgon och bara pyssla här hemma. SKÅL!

Över till yngsta dottern.

Tjatja bloggen!!! Det här är det yngsta barnet i familjen, jag skulle ha skrivit i tidigare inlägg, men det blev inte av eftersom det blev för sent på kvällen. Nu är vi äntligen hemma och DET ÄR SKÖNT!!!!!!!!!!! Vårt egentliga mål med denna resa var Venezia (Venedig på italienska) , men det blev några länder till om man säger så. 🙂 Vårt mål växte och växte, inan vi åkte var målet 13 länder eller fler. Någonting som faktiskt gick snett är min fot. Mitt på dagen i Paris, knäckte min fot till så att pappa hörde den. Det gjorde ont som PIIIIIIIIIIIIIIIIP! Sedan dess har min fot knäckt till lite hela tiden, alla gånger lika ont. 🙁 Vi ska ringa en doktor på måndag. Annars har allt varit väl, ville bara skriva någonting i bevis på att jag har varit med. HHHHHEEEEEJJJJJ DDDDDÅÅÅÅÅ!!!!! M.V.H M.V.R ;P